Mer och Mindre-studien

En randomiserad kontrollerad studie om tidig behandling av barnfetma.

Prevalensen av fetma bland barn i Sverige är fortsatt hög och den senaste forskningen antyder att bäst resultat uppnås vid tidig behandlingsstart, redan i förskoleåldern. Eftersom det fortfarande är oklart hur behandlingen bör utformas har vi designat en randomiserad kontrollerad studie i Stockholms län i samarbete med barnavårdscentraler (BVC) och barn- och ungdomsmottagningar (BUMM) med följande tre syften:

Syfte 1: Ta fram ett strukturerat behandlingsprogram för tidigt familjestöd och undersöka hur genomförbart programmet är utifrån rekrytering, deltagande i sessioner samt framtida implementering i större skala.

Syfte 2: Undersöka effekten av olika behandlingsmetoder för fetma i förskoleåldern: dels en som fokuserar på föräldratekniker, dels standardbehandling på BUMM, som fokuserar på livsstilsförändring genom rådgivning avseende matvanor och rörelse.

Syfte 3: Utvärdera behandlingarnas mediatorer och prediktorer. I båda behandlingsgrupperna studerar vi huruvida förändringar i föräldratekniker såsom gränssättning (mediatorer) har någon inverkan på behandlingsresultatet. Vi kommer även att undersöka huruvida socioekonomisk status och föräldrarnas psykosociala hälsa (prediktorer) m.m. påverkar barnets hälsa.

METOD: I studien deltar familjer (n=180) som har barn i 4-6 års ålder med fetma. Familjerna har remitterades från 68 BVC i Stockholms län och randomiserades till en av tre behandlingsarmar: standardbehandling d.v.s. den behandling som erbjuds inom sjukvården (BUMM) idag och som bygger på livsstilsråd, ett föräldrastödsprogram på 10 veckor utan uppföljande samtal på telefon och ett föräldrastödsprogram på 10 veckor med uppföljande samtal på telefon. Resultatet av behandlingarna utvärderas vid fyra tillfällen: 3, 6, 12 samt 48 månader efter behandlingsstart. Det primära utfallsmåttet är viktstatus (BMI SDS), medan sekundära utfallsmått är följande: midjemått, blodtryck, riskparametrar i blod (blodsocker, blodfetter), barnets matbeteende (Child Eating Behaviour Questionnaire), barnets matvanor, barnets rörelsevanor, familjeklimat (Family Assessment Device), föräldratekniker i måltidssituationer (Child Feeding Questionnaire), föräldratekniker - gränssättning (Kommunikation med barnet), barnets psykosociala hälsa (Child Behaviour Checklist) och depression hos föräldrar (Beck Depression Questionnaire II). I samband med 48 månaders uppföljning intervjuar vi också föräldrar och barn om deras upplevelse av den barnfetmabehandling de fått.

BETYDELSE: Detta är den första systematiska utvärderingen av barnfetmabehandling med fokus på föräldrastöd i förskoleåldern i Sverige. Då projektet genomförs i nära samarbete med relevanta aktörer i vårdkedjan kan den kliniska betydelsen av studien tydligt påvisas. Resultatet från studien kommer att leda till bättre omhändertagande inom sjukvården för barn med fetma.

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE: För närvarande avslutar vi analyser av data från 12 månaders uppföljning samtidigt som vi har fortsätter med 48 månaders uppföljning av alla familjer. Maria Somaraki som antogs i augusti 2016 som doktorand vid Institutionen för kostvenskap (IKV), Uppsala universitet, kommer att utvärdera förändringar i kosten samt i föräldratekniker i matsituationer. Pernilla Sandvik, postdoktor vid IKV, kommer att utvärdera om interventionen har en effekt på barns kräsenhet i matsituationer.

Kontakt: Paulina Nowicka, Docent, projektansvarig. Paulina.nowicka@ikv.uu.se